Mina nya år

Jag gillar nyårsafton.
Det är ett faktum.
Jag tycker att nyårsafton är mer stämning än nyårsafton, i alla fall som tonåring.
Det är också ett faktum.

Mitt första minnesvärda nyår var ju milleniumskiftet, inte för att jag var på någon särskild fest. Men jag minns det så väl, jag och min kusin hade läst Fridatidningar om nyårssmink och frisyrer. Vi träffades på eftermiddagen hemma hos mig. Jag var tolv och och vi skulle sminka oss fina. Jag hade svartsilvriga kläder som glittrade och alla var lite smått rädda för vad som skulle hända i världen när alla system helt plötsligt slog om från 1900  till 2000 talet. Kvällen spenderades hos mormor o morfar och det var stämningsfullt till tusen. Jag ringde en gammal kompis o önskade gott nytt år. Svamlade och sa fel namn, tyckte det var pinsamt för jag hade ju inte druckit någonting.

Sedan passerade nästa nyår ganska lugnt. Har för mig att det var hemma hos pappa. Liksom året efter.
Så gick jag plötsligt i nian, och nyår skulle spenderas i Åhus tillsammans med vänner och min första halvriktiga pojkvän.

Nästa nyårafton befann jag mig i en husvagn 150 mil härifrån. I Kåbdalis. I norrland. Tio mil från Luleå. Hos dem som alltid kommer att vara min extrafamilj. Jag såg norrskenet för första och än så länge enda gången.  <3

Nästa nyår befann jag mig lite närmare hemmet. Nämligen på restaurangen i Glimåkra med en massa Glimåkrabor och det var en trevlig kväll. Stämningsfullt med trerättersmiddag och dans.

Och om året innan var stämningsfullt så är det bara förnamnet på vad förra årets nyårsfirande var. Det befann sig i Tollarp i en scoutstuga. Men ack så fint det var. Ingång på röda mattan, välkomstdrink, bordsplacering, meny och konfrencierer.

SÅ kommer vi då till slutet av 2007. Om trekvart blir vi hämtade och jag är färdig så när som på att jag ska måla naglarna och sätta lite hårspray i håret. Vad har detta året fört med sig??
Så här på stort kan jag bara se två händelser som verkligen har betytt mycket för mig. Den första är Taizéresan med Sara i påskas. Det kommer jag sent att glömma, vilken känsla, vilken stämning. Det andra var dagen i somras, dagen på Banken när jag träffade min kära pojkvän. Eller ännu mer stämningsfullt var det på tivolirock. Tänk att du kom själv utan att känna mig och när jag dessutom jobbade. Det var modigt gjort!! Vi har varit i från varandra mycket under detta halvåret, ja tänk det har nästan gått ett halvår sedan vi träffades, otroligt. Vi har fått stå ut med mycket. DU har fått stå ut med mycket och det är jag evigt tacksam för, även om du inte riktigt klarar av det alla gånger. Det gör inte ens jag. Jag hoppas att du står vid min sida länge, för jag kommer stå vid din.

Allt annat behöver vi inte prata om, det har varit ett tufft år på många sätt men nu väntar ett nytt och jag känner hoppet växa i magen. Det ska lösa sig o bli bra.

Slutligen vill jag önska alla jag känner ett riktigt gott nytt år och jag hoppas att ni får en bra start på det nya året. Att ni ser det som en ny chans.

Det ska jag försöka göra.

Jag älskar

Min pojkvän väldigt mycket. Och jag hoppas att du har tålamod med mig. Jag vet att jag inte alltid är allt för positiv och att det händer en del saker nu för tiden men jag lovar dig att en dag kommer den dagen då jag kan vara precis sådan jag vill vara mot dig. Jag tror på oss.

Jag älskar även mina vännerl, de som finns där även när det är som svårast! Jag är er evigt tacksam.

Dessutom älskar jag min familj som har det ganska tufft med mig nu för tiden. Jag vill inte såra er egentligen!


TACK TILL ER ALLA OCH GOD JUL!!!!!


Berör mig

Idag är det luciadagen. Vad har det funnits för lussefirande i min vardag idag? Dagen började som sagt 05.50!!!! Då min mobil och mitt alarm ringer. Det var ju utan tvekan den tidigaste skolmorgonen för min del. Kl 06.30 startade jag tv:n och värmde en lussekatt, kröp ner i soffan och lyssnade tadiotionsenligt på luciafirandet på svt.
Nästa lussestund var i skolan av skollucian som året till ära kom ridande med häst och vagn.

Så började dagens alla redovisningar och vi tog en i taget och pluggade typ fem minuter på varje...hållbart eller ej, det höll ganska bra fram till sista redovisningen i svenska där jag mest ville sjunka igenom jorden med alla blickar på mig och jag inte kunde något mycket alls. Men värst var det för Sköldis, hon blivade helt plötsligt blind och såg inte sin publik, det ni ;)

Gick efter skolan en runda på stan och köpte en ny klänning inför morgondagens inflyttningsfest. Vidare hem och till min älskade soffa. Jag har ätit, gått en runda och beskådat det fullkomliga kaoset som råder i min lägenhet.

I morgon ska jag på möte klockan elva, då ska jag vara stark och berätta om mitt liv.

Jag förstår din synvinkel och jag ska tänka mig för i fortsättningen. Jag har många men, och eller motargument men jag sparar dem nu och låter dem smälta undan. Det får vara slutdiskuterat och kortet ligger hos dig att höra av dig när du vill träffa mig nu.

"Du är så mycket mer"

...än det här.

Ja, jag kan ju hoppas på det.
Det är skönt att vara hemma i min egen lägenhet igen. Det känns trots allt mysigt och hemtrevligt här. Jag känner mig alltid välkommen och kan göra precis som jag själv vill.

Utgången och aokoholintaget i kväll blev lika med noll. Jag tror det är förnuftigt :) Jag ska stanna hemma och bli frisk :P Dessutom väntar hela tre stycken muntliga redovisningar i morgon!!! Ussch och blä. Även om jag tror att det kanske hade varit bra att krypa ner i min säng och läsa igenom dem nu.

Nu börjar förresten ett tv-program på tv4 som heter Kvällsöppet med Ekdahl och Hakeliues där min släkting Johan Hakelius är med. En speciell typ har jag hört.

Idag skapade och fick jag förtroende för och av en viss vän. Det kändes bra och lättande.

Annars, ja jag ska inte kommentera det nu för jag tycker det är alldeles för löjligt.

Hoppas ni har en bra lussevaka hur den nu är ser ut och hoppas att ni är rädda om er i kväll mina vänner!

Fjärilar i magen

Jag är lite nervös. Det bubblar i magen, är det glädje? Hopp? Kanske, kanske. Jag blir utskriven på onsdag. Det är sjukt nervöst mina vänner, men det är väntat och ett måste. Jag kan inte fly från verkligheten hur länge som helst.
Fick nyss ett glatt mail från en tjej som behöver barnpassning till sin tvåårige son :):) Precis vad jag behöver. Ett kul extrajobb. Men det får inte bli för ofta, någon gång ibland passar mig lagom.

Är lite rastlös faktiskt, har inte ro att sitta här längre.
Hoppas er helg har varit bra!